Trodde du att det bara är galningar som har en hel arsenal med ritualer som ska genomföras för att nämnda galning inte ska drabbas av otur – då har du aldrig tittat närmare på varken friidrottare, fotbollsspelare eller pokerproffs, de flesta som ägnar sig åt spel är nämligen otroligt vidskepliga av sig.
”Unibet tur är ingen tillfällighet” så lyder casinots senaste slogan som friskt rullat både på radio, tv och på nätet den senaste tiden under fotbolls EM, och visst kan de ha rätt i vad de säger: du kan påverka din egen tur. I alla fall om man ska tro på vidskeplighet och det är det en hel radda idrottare inom olika sporter som gör, och visst kanske det påverkar deras resultat. Men sanningen är att det snarare handlar om psykologi och hur tankarna om tur påverkar hur vi presterar. Till exempel skriver Metro om hur man i ett experiment i Köln bad medverkande att lämna in sina lyckoamuletter och andra turbringare innan en tävling, och sen var det bara hälften av personerna som fick tillbaka sin turpryl innan tävlingen drog igång och – hör och häpna – de som fått tillbaka lyckoamuletten presterade bättre.
”Testerna visade även på en förklaring till det ökade självförtroendet och den ökade prestationsförmågan: De personer som fick sin vidskepelse ”bekräftad och tillfredsställd” hade en större tilltro redan innan, att de skulle prestera bra.” läs mer.
Som citatet ovan avslöjar så visade testerna att förklaring till deltagarnas prestation inte bara vilar på vidskepelsen utan att man genom att få tillbaka sin amulett eller turbringare också fick tillbaka både självsäkerhet och trygghet, vilket de andra alltså inte fick. Kontentan av det hela är med andra ord att vi med hjälp av skrock, vidskeplighet, ritualer och lyckoamuletter kan påverka vår egen tur. Men hur vidskepliga är vi då? Idrottare såsom höjdhopparna Stefan Holm och Kajsa Bergqvist är till exempel två personer vars ritualer innan tävling är vida kända precis som att det är känt hur andra inom sportens värld har speciella turbringare på varje match eller tävling för att påverka resultatet. Men varför vi är så pass vidskepliga som vi är tycker folklivsforskaren Ebbe Schön inte alls är så konstigt och säger till Sveriges Radio:
”För trots att vi har mycket vetenskap att luta oss mot, behöver vi också tro på något, säger han. – Vi lever ju inte direkt i någon trygg miljö. Då har man de här föreställningarna att om man gör rätt enligt ”schemat” så tror man kanske att man är skyddad.”